Sitter ute i solen men ingenting känns bra. Jag har en klump i halsen och är rädd. Cancer. Fy fan vilken jävla skit sjukdom. Varför finns den ens? Den gör absolut ingen nytta och skapar bara problem. Jag önskar att det fanns något jag kunde göra, ett sett att få allt att bli bra igen. Men istället kan jag bra sitta här och låta tiden avgöra. Att man är så himla maktlös. Liv påbörjas och liv avslutas överallt i hela världen, det är ku ingen nyhet, men ändå känns allt så himla overkligt, skört. Man ska ta tillvara på varje dyrbar minut man har, men hur lätt är det egentligen när alla lever sina egna liv, som i en bubbla och så tar man bara varandra föregivet. Nej fy fan. Det är dags att börja uppskatta det man har, nu, för imorgon kan allt förändras.


Jag ska försöka njuta av livet just nu. Vädret är ju trots allt fint idag.